Parks & Partners

Äktenskapsskillnad – Skilsmässa

När ett gift par vill skilja sig finns det viktiga saker att tänka på. Ett mål om äktenskapsskillnad inleds alltid med en ansökan till tingsrätt. Ansökan måste utformas utifrån huruvida makarna är överens eller ej. Vid skilsmässa bör man få hjälp av jurist att skriva bodelningsavtal.

I vissa fall meddelar tingsrätten att betänketid skall löpa under sex månader. Detta är fallet då paret har gemensamma barn under 16 års ålder.

Vid en skilsmässa måste beslut fattas rörande kvarboenderätt, underhåll, vårdnad av barn, umgänge med barn, egendomens fördelning vid bodelning m.m.

Vid skilsmässa kan också tingsrätten förordna en bodelningsförrättare om makarna inte kan enas om en bodelning.

Vad som här skrivits om äktenskap, avser även registrerat partnerskap. Man bör som sagt få rådgivning av jurist och hjälp med att upprätta bodelningsavtal av jurist eller advokat.

Bodelning

När man ska skilja sig är det så att bodelning kan bli aktuell för såväl makar som för sambor. Bodelning mellan makar kan ske såväl under bestående äktenskap som när äktenskapet upphör genom skilsmässa eller dödsfall. Vid bodelningen delas makarnas giftorättsgods efter avräkning för skulder.

Vid dödsfall behöver bodelning inte ske om den avlidne och den kvarlevande maken endast har gemensamma barn och inget testamente är skrivet. Den kvarlevande maken ärver då hela boet med fri förfoganderätt.

Bodelning mellan sambor sker vid separation om någon av samborna begär det. Vid bodelningen delas parternas gemensamt anskaffade bostad och bohag efter avräkning för skulder.

Kan parterna i något av fallen ovan inte enas om delningen kan bodelningsförrättare tillsättas. Detta innebär, i sista hand, att bodelningen görs under tvång.

Kontakta jurist för rådgivning och hjälp med bodelning vid skilsmässa. Att skilja sig och upprätta bodelningsavtal med hjälp av jurist.

Äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, eller blivande makar, i vilket det bestäms att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.

Enskild egendom ingår inte i en framtida bodelning. Resten av egendomarna är så kallat giftorättsgods och ingår alltså i en eventuell bodelning. Under äktenskapet äger var och en det man själv köper eller införskaffar, och den äganderätten förändras inte med ett äktenskapsförord.

Äktenskapsförord ska undertecknas av båda makarna och måste registreras vid domstol för att vara giltigt.

JURIDISK RÅDGIVNING OM TESTAMENTE AV JURIST I STOCKHOLM

Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död. Den som upprättar ett testamente egendom kallas testator (maskulinum) eller testatrix (femininum).

En person som vill tillförsäkra sig om hur hans eller hennes kvarlåtenskap skall fördelas efter sin död skall upprätta ett testamente. Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. För att en person skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav, till exempel att vara 18 år fyllda (eller 16 år om han/hon varit gift eller vill testamentera egendom denne själv äger) och inte under påverkan av psykisk störning.

Ett testamente är en persons yttersta vilja, vilket är uttryck för att ett testamente inte är förpliktande för den som upprättar ett sådant utan denne har alltid rätt att ändra detta när som helst. Ändring av testamente sker enligt samma förfarande som inrättande av sådant. Det är alltid det senast skrivna testamentet som gäller, enligt lagen.

Testamentstagaren kan vara fysisk eller juridisk person (exempelvis ett aktiebolag, staten, en kommun eller en stiftelse). Vad gäller människor får testatorn testamentera till förmån för den som är född eller avlad vid testatorns död. Detsamma gäller arvsberättigade avkomlingar ifall dessa är födda eller avlade vid testatorns död (jfr 1:1 ärvdabalken). Syskon som inte är födda vid testatorns död skall ha samma rätt till lotter enligt 9 kap. 2 § ärvdabalken.

Om testatorn har barn (arvingar i första arvsklassen) har de alltid rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om testamentet inte hade funnits. Detta kallas laglott.

Vissa formkrav gäller för att testamentet skall vara juridiskt giltigt, t.ex. att det skall vara skriftligt samt bevittnat av två icke-jäviga (ej syskon etc.) vittnen. Bägge vittnena ska samtidigt bevittna testators underskrift, eller testators vidkännande av densamma. De behöver inte få kännedom om testamentets innehåll.

Såvida testatorn av skäl som sjukdom eller nödsituation ej har möjlighet att upprätta ett ordinärt testamente, enligt ovan, erbjuds i lagen (10 kap. 3 § ärvdabalken) två möjligheter att förordna om sin kvarlåtenskap genom så kallat nödtestamente. Den första metoden som nämns i lagen är att testator muntligen inför två ojäviga vittnen berättar sitt förordnande. Den andra metoden är att testator i egenhändigt undertecknad handling förordnar om kvarlåtenskapen. Den sistnämnda handlingen brukar kallas holografiskt testamente. Ett nödtestamente gäller ej längre, om testator efter testamenterandet under tre månader varit i stånd att upprätta ett ordinärt testamente.